Ny nationalräkenskapsdata visar att BNP steg med 1 procent 2024 och med 0,8 procent fjärde kvartalet jämfört med det tredje, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Som vanligt blev det revideringar av tidigare data.
Ny nationalräkenskapsdata visar att BNP steg med 1 procent 2024 och med 0,8 procent fjärde kvartalet jämfört med det tredje, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Som vanligt blev det revideringar av tidigare data.
I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för februari. Den sammantagna barometern minskade aningen och visade därmed på ett fortsatt svagt stämningsläge i svensk ekonomi. De delar som drar ned indikatorn är hushållssektorn och tillverkningsindustrin.
Produktionen i basindustrin backade under 2024 och läget förväntas vara fortsatt svagt 2025. Framför allt har det varit en tydlig nedgång i produktionen i stål- och metallindustrin. Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna om det ekonomiska läget i basindustrin.
Det blev nästan ingen BNP-tillväxt under 2024 och därmed försvagades svensk konjunktur tydligt – det tyder ny statistik på.
Inflationen i Sverige föll i december och kärninflationen uppgick till två procent – i linje med inflationsmålet. I USA och Euroområdet fortsatte däremot inflationen att stiga något. Inflationen i Sverige förväntas på ett års sikt vara klart under målet, trots en viss uppgång i januari.
Nytt år och nya data. BNP-indikatorn steg i november och uppgången var bred. Produktionen ökade i tillverkningsindustrin liksom i tjänstesektorn mellan oktober och november och det var även en marginell uppgång i basindustrin. Även hushållens konsumtion ökade och därmed BNP-indikatorn.
Under parollen ”Basindustrin – en förutsättning för svensk välfärd” bjöd Avesta kommun under torsdagen återigen in till konferens i det industrihistoriskt pampiga Verket i Avesta. Från Industriarbetsgivarna deltog Kerstin Hallsten, chefekonom och Fredrik Gunnarsson, ansvarig kompetensförsörjning för att berätta om basindustrins utmaningar och möjligheter.
KPIF-inflationen är Riksbankens målvariabel. Den uppgick till 1,8 procent i november vilket är lägre än i Eurozonen och i USA. Energipriser bidrar fortsatt till att hålla nere prisökningstakten. Inflationen exklusive energi uppgår till 2,4 procent och har stigit senaste tiden. Detta oroar sannolikt Riksbanken, liksom det faktum att tillväxten i produktiviteten under både 2023 och 2024 varit negativ samtidigt som lönerna ökat relativt mycket. Detta är kostnadsdrivande. Svag ekonomisk utveckling bör dock bidra till fortsatt låg inflation.
I veckan har det rasat in statistik. För oktober har det kommit produktions- och orderdata samt BNP-indikatorn. Finns det någon entydig bild från all denna statistik? Låt oss sammanfatta med ett ord: svagt.
I veckan har det kommit en mängd ny statistik. Viktig statistik är NR-data för det tredje kvartalet och Konjunkturinstitutets barometer för november. Sammantaget visar data på en fortsatt svag utveckling i svensk ekonomi.